|
Varje dag vaknar människor som du och jag 
av Per Palmér, Konceptchef
per.palmer@3s.se
Varje dag vaknar människor som du och jag. Flertalet av oss har det gemensamt att vi går till jobbet. Gör det vi ska och går hem. Var kommer då känslan ifrån - den att inte känna sig delaktig eller kanske rentav känna sig helt utanför sig själv och sitt sammanhang. Kan det ha att göra med att vi lever en tillvaro där vi inte kommer till vår rätt eller tas tillvara på ett bra sätt.
Frågan berör. Den berör alla på ett eller annat sätt i olika skeden i livet. Hur balanserar jag ambitioner i familjen och på jobbet och samtidigt får med mina egna behov. Hur vet jag när jag presterat tillräckligt för idag? Och om jag hade tiden - vågar jag komma nära mig själv och andra. Är jag beredd att öka min medvetenhet om hur jag vill leva - vågar jag lita på att jag har kraften att förverkliga min egen potential?
Som ledare ges man ett formellt ansvar att leda. Med ansvaret följer att förstå och utveckla sig själv och sina medarbetare. Och möjligheten att skapa förutsättningar för att frigöra potentialen i både enskilda individer och i hela organisationer. Att se det som gör skillnad för dig och för personer runt omkring dig - att i medarbetarna se medmänniskor.
På vilket sätt kan jag som ledare göra vardagen lite bättre för människor runt omkring mig? Kanske till och med göra vardagen till något att se fram emot. På vilket sätt kan jag som medarbetare göra vardagen mer närvarande för mina kollegor? Hur gör jag vardagen bättre för mig själv? Att förstå det och ta det som utgångspunkt kan vara det som gör den stora skillnaden. Att se och själv bli sedd. Att vilja förstå och ge förutsättningar för att vara i sitt sanna jag och i sin rätta roll.
Varje dag vaknar människor som du och jag med en fantastisk potential, vi vaknar för att utforska.
Avslutar med ett citat som jag tror passar:
"Only the development of his inner powers can offset the dangers inherent in man's losing control of the tremendous natural forces at his disposal and becoming the victim of his own achievements." - Roberto Assagioli
|
